Vi åkte bara iväg, hade inte gjort någon egentligt plan. Endast en sak var bokad, färjan mellan Göteborg och Kiel. Rätt eller fel, det fick tiden utvisa. Första dagens besvär med att hitta någonstans att sova och som slutade på en rastplats längs Autobahn i södra Tyskland kanske var svar på frågan. Det var egentligen enda motgången ihop med en full camping i Koblenz. Det goda med den fulla campingen i Koblenz ledde ju ändå till att vi kom till Bad Ems. Bad Ems är för mig en av de stora behållningarna på resan så det kan man väl tacka alla de som bodde på campingen i Koblenz för. Detta Bad Ems som med sin charm fångade mig. Byn med sitt centrum inklämd i en dalgång och dess charmiga ganska stora slottsliknande byggnader med uteserveringar på rad på bägge sidor om floden Lahn vars flöde lite längre ner i dalen rinner ut i Rehn.

Fortsättningen då? Jo Salzburg nåddes i fantastiskt väder, faktiskt resans högsta temperatur på 28,5 grader. Stadens ståtliga gamla del med slottet högt över vakandes över invånarna är onekligen en pärla värd att besöka. En marknad med diverse street food där vi smakade friterad kyckling varefter ett fik besöktes där Salzburgs bakverk avsmakades gjorde dagen fulländad.

Att åka linbana upp till toppen på Untersberg var en både hisnande och fantastisk upplevelse, linbanan angjorde stationen på 1775 meters höjd. En skylt sa att uppför en kulle nådde man över 1800 meter. Självklart måste vi det, ett kort ögonblick fick man en förståelse för dom människor som hela tiden måste bestiga ett högre berg, en drivkraft som gör att dom till slut står där i baslägret blickandes upp mot toppen av Mount Everest. Känslan att stå uppe på en alptopp och blicka ut över alla dessa andra toppar är obetalbar.

Nu är vi alltså uppe på 1800 meter, plötsligt känns Kebnekaise inte så ouppnåeligt med sina 2100 meter. Något jag faktiskt tänkt på men inte fått Louise att gå med på, ännu. Vi är nu på resans sydligaste del och vändningen hemåt är ett faktum. Från början var jag väldigt bestämd med att Nürnberg skulle vara ett fast mål då jag av historiska skäl ville se. Nu kändes det annorlunda, det var svårt att hitta campingplatser och de vi hittade fanns knapphändig information om. Detta gjorde att kartan kom fram och planerna ändrades. Vi tittade på att vända västerut till Belgien men omvägen kändes för stor, Polen och Auschwitz var även det uppe till diskussion. Till slut landade beslutet i att åka till Tjeckien och Prag. En fantastiskt trevlig stad som alltid är rolig att besöka. Om man ser tillbaka på resan lite så kan man fundera över vad som är rätt, skall man ha en fast plan eller skall man åka som vi gjorde lite på vinst och förlust och ändra sina planer efter dagsform och väder? Vet inte, tror att man skall göra det som passar en själv bäst. Vi skall nu utvärdera och nästa gång gör vi kanske annorlunda, vem vet? Att jag nu inte fick komma till Nürnberg gör ju bara att det finns kvar till en annan resa, en annan gång när det kanske passar bättre. Nu passade det bättre att vandra över Karlsbron och fundera över alla skulpturer och dess betydelse för Prags historia och dess invånare, att svenskarna 1648 inte kom hela vägen över bron är kanske med facit i hand lika bra.

Borgen på andra sidan finns kvar för oss svenskar som nu kommer över hela bron, att vi inte besökte borgen denna gång utan stannade på en liten servering för förfriskningar gör ju liksom Nürnberg att den finns kvar till en annan gång. Avslutningen av semestern med resan Prag-Lubeck gick enligt plan och lite fint hann vi se i Lubeck innan den sista etappen mot Kiel och Schwedenkai 1 avverkades. Totalt 300 mil på varierande vägar.

Om man skall sammanfatta resan lite så fick vi se väldigt mycket, vi fick se lite som vi förväntat oss men mycket otippat vilket alltid är roligt. Att börja och avsluta med en kryssning när man skall till Tyskland tycker vi är helt fantastiskt och en väldigt harmonisk start och tillika avslut på resan.

Nu har vi varit hemma ett drygt dygn och nästra resa är planerad och bokad, det blir en vecka på Öland-Kalmar och i Blekinge. Det återkommer vi till i bloggen när det drar ihop sig.

Vi låg på rätt sida Prag, bara att ta motorvägen i stort sett från campingen ut ur stan. Gårdagens regn var ett minne blått och efter lite frukostbestyr bar det iväg. Målet är Lubeck. Från campingen kör vi genom första rondellen och gps rösten förkunnar att vi skall ta vänster om 250 meter, i morgonrusningens hets tas gemensamt beslut att den närmaste avfarten är det. Väl framme och för sent upptäcker vi att det var fel, den avfarten leder ner till en 2 km lång tunnel in mot centrum!

Efter ett antal omräkningar av rutten och snurrande i Prags morgonrusning lyckas vi till slut komma tillbaks på rätt väg och är nu på väg ut ur centrum åt rätt håll.

Väl ute rullar det på ganska bra och snart bär det uppför mot gränsområdet. Ny motorväg och ett par tunnlar gör att det inte är riktigt lika brant uppför den sista biten innan gränsen mot Tyskland. Förvånansvärt lite trafik under en stor del av resan leder till att Dresden passeras av bara farten. Berlin är en gigantisk stad och Berliner ring som leder oss runt känns oändlig, skylt efter skylt visar att här kör man mot Berlin centrum gör att känslan av att åka i cirklar är påtaglig.

Ett antal vägarbeten ser också till att farten hålls nere.

Efter vad som känns som timmar är vi äntligen förbi Berlin och kör mot Hamburg. När vi börjar närma oss Lubeck får vi bekräftat att det finns en plats på campingen vilket nu ger oss 3 nätter här.