Ibland är livet bra, efter ett antal dagar med regn och blåst så är det plötsligt en sån där fantastisk kväll. Att då kunna hoppa i badet och sitta där och prata om dagen som varit, spekulera i dagarna som kommer. Bara sitta och njuta av värmen från vattnet och helt enkelt bara vara. Vet inte men jag tycker på något sätt det stavas livskvalité.
Söndag och dags för ölbryggning. Dagens bryggsession blir en egen komponerad DIPA som jag kallar Lupollo Caramelle. Om den blir god får vi vänta och se.
Humlegivorna uppmätta och uppmärkta.
Prickade mäskningstemperaturen bra. 65,9 grader.
Kan inte säga att jag är den som jublar högst när det står julmarknad på programmet, men en som faktiskt är riktigt trevlig och ger ett visst mått av trivsel är den på Sundsby säteri som är en gård med anor ända från 1300 talet, den kanske mest kända person som ägt herrgården är Margareta Huitfeldt som testamenterade den och alla sina andra gårdar till en stiftelse som skulle hjälpa ungdomar från Bohuslän att studera på gymnasium i Göteborg. Donationen är en av de största som gjorts i Sverige och stiftelsen finns kvar än idag. Nåväl, tillbaka till julmarknaden som är så där lite lagom och i fantastisk miljö. En härlig promenad i den fantastiska omgivningen och sedan lite julmusik i uthusen ger god aptit till fikat i den gamla mangårdsbyggnaden.
I denna regionen i Polen ligger det tre städer på rad. Gdynia, Sopot, Gdansk. Om man ser från Östersjön sett så börjar det med Gdynia tätt följt av Sopot som är lite av Polens riviera, en gammal kurort som kännetecknas av sekelskiftesvillor och badstränder. Där finns vad som sägs vara Europas längsta träpir. Hit åkte vi på utflykt från Gdansk med tåg som tog ca: 20 minuter. En fin promenad senare i ett lite blåsigt men soligt väder så var vi framme på piren, den gjorde ingen besviken med sin längd och längst ute på piren hittade vi lite otippat lä. Vi fick en fin stund i solskenet. Dagen i Sopot avslutades som sig bör med ett spabesök som sannerligen var skönt. Våra lite frusna kroppar behövde verkligen lite värme och en stunds avkoppling.
Vi i Sverige äter fläsklägg med rotmos, i Polen äter man Golonka. I tyskland kallar man det Schweinshaxe. Allt är samma kött med olika namn. Det är mittdelen av grisens ben, runt knän och armbågar, både bak och fram ben. I tyskland severar man det gärna med sauerkraut (surkål). Gjorde en variant på detta som var riktigt god.
När man hittar något som jag gjorde under altanen blir man, eller iallafall jag blir extremt fylld av energi och vill bara sätta igång att jobba. Man vill helt enkelt inte vänta en minut utan bara sätta igång direkt med projektet. Det gjorde jag, jag hämtade sågen och började omedelbart att öppna upp altanen. Tilläggas bör att min fru är likadan som jag så det finns ingen broms att vänta sig därifrån utan det är bara att köra på med bygget. Hon tar hand om markservicen och jag sågar sönder altanen.
Dagen inleds med färska frallor och lite gott tillbehör. Vid frukosten överlägger vi om vi skall göra någon stor utflykt eller om vi skall stanna i Simrishamn. Louise bestämde att vi faktiskt stannar i Simrishamn och promenerar lite eftersom vi bokat visning med vinprovning och middag på Nordic sea winery ikväll.
Louise hittade en app som heter Tidsmaskinen, där laddade vi ner en rundtur i Simrishamn. Man går via gps:en och får historielektioner berättat för sig efterhand när man går runt i centrala gamla Simrishamn. Lunch åt vi centralt i stan, skånsk äggakaka och stekt fläsk med rårörda lingon.
En lugn eftermiddag i husvagnen var väldigt skön och välbehövlig då kvällens övning bestod i en cykeltur till Nordic Sea winery och därtillhörande rundvandring med vinprovning och middag. Det var intressant även om vi hade väntat oss mer av rundvandringen och framförallt av kunskapen hos de som visade runt samt handhöll vinprovningen. Nåväl, Nordic Sea winery är ett relativt nytt företag som etablerades 2008 och deras affärsidé är att ta hit viner som är färdigjästa i t.ex Italien, Frankrike, Sydafrika. Eftersom vinerna jäses klart i hemlandet kan man kalla det T.ex Franskt vin. Sedan lagras och blandas och buteljeras vinet här i Simrishamn. Man har även egna vinstockar som är planterade utanför som beräknas kunna ge skörd inom några år, då finns förhoppningen att kunna göra helt eget vin här ifrån Österlen.
Vaknade till en solig och fin dag om än lite blåsig, men den ser onekligen lovande ut vad gäller sigthseeing och vi inledde med ett besök till Glimmingehus, en medeltida borg byggd kring 1500 talet. Den byggdes av Jens Holgersen Ulfstand som var en dansk riddare, risksråd riksamiral tillika länsherre på Gotland. Han byggde borgen för att skydda sig mot de många fiender han hade. Han var trogen Danske kungen men stal från de flesta andra, vilket borgade för att han hade fog att skydda sig.
I källaren som också var kök fanns en brunn, detta för att om borgen blev belägrad skulle man ändå kunna klara sig ett tag med en brunn inomhus. Vattnet användes till matlagning och till ölbrygginng. Då vatten ansågs giftigt att dricka drack alla öl, även barnen. I köket fanns även en gigantisk öppen spis som eldades i dygnet runt. Från köksvåningen finns kanaler i vilka värmen spreds i hela borgen, detta medförde givetvis att det luktade mat upp i boningsdelen men det ansågs nog ok eftersom det faktiskt var varmt överallt.
Kvinnorummet var fruns gemak, Margareta Arvidsdotter Trolle och eftersom Jens själv ofta var ute på resor var det i stor utsträckning hon som styrde på Glimmingehus. I detta rum fanns ett hålrum i väggen där en Svensk adelskvinna som kidnappats murades in, man ville veta mer om Sverige och deras planer för kriget mot Danmark. Hon satt där med ett litet hål som dom matade och frågade ut henne genom, sägnen säger att hon inte sa något och att hon sitter där än idag.
Efter Glimmingehus åkte vi ner till vattnet och Ale stenar, det var vi inte ensamma om men vi blev hänvisade en parkering och började gå och gå och gå..det var långt upp och ut mot havet innan vi till slut såg skeppssättingen som kallas Ale stenar. Vi sa unisont att miljön påminner mycket om England och framförallt en speciell deckare vi sett på tv, “Broadchurch”. Det var nästan så att vi väntade oss att se ett lik ligga och skvalpa i vågorna en bit ner på stranden. Hur som helst så var det faktiskt värt promenaden och på tillbakavägen gick vi via hamnen där det fanns gott om restauranger. Vi tog väl egentligen första bästa och beställde en “Kåseburgare”, en laxburgare som lovade mycket på bilden. Det tog tid, lång tid innan den kom och när den till slut kom så var den minimal, väldigt liten..nåja den smakade faktiskt gott och vi klarade oss på den till middagen.
Till middag grillade vi en rejäl entrecote och sparris, på det följde en promenad till campingpuben där ett jazzband spelade (Blue Light Jazzband), det var inte vår musik men en eller två goda IPA slank ner. Louise tog sin vana trogen en cider.
Planen är att åka med husvagnen till Simrishamn, det är dock en väldigt blåsig dag så vi beslutade att packa klart vagnen och därefter bestämma hur vi skall göra. Vid lunchtid bestämde vi oss för att åka. Det var lite blåsigt och ryckigt i vagnen första biten men när vi kommit en bit nedanför Borås så lugnade det sig, vi valde att åka in mot Borås och sedan väg 27 mot Karlskrona. Det är en lite längre väg men ganska fin och mycket lugnare när det blåser som det gjorde idag.
Väl framme var vi väldigt hungriga och letade upp närmaste ICA där en rejäl bit entrecote inhandlades. Den grilllades med lite salt och peppar och smakade helt magiskt ihop med en spenatsallad och ett glas rött.
Fjärrkontrollen dog och det fanns inga aaa batterier i campingaffaren men Pelle charmade receptionisten så att hon plundrade den fjärrkontroll dom hade där och tv:n kunde startas och vårt nyhetstörstande behov kunde tillgodoses.
Lite segt idag efter en fantastiskt trevlig gårdag. En timme i loungen var verkligen vad vi behövde. Köpte lite sushi som färdkost. Resan hem gick fantastiskt, det stämde perfekt med bussen i Gbg så på under fyra timmar så var vi hemma.